Johan Wing |

Johan Wing

 

 

 

Fakta
Motorcykel Suzuki GSX-R 1100
Årsmodell 1990
Inköpsår 2013
Inköpspris 24000 kr
Miltal vid inköp 7980 mil
Motor Luft/oljekyld, 4 cyl, DOHC, 16 v
Kubik 1127 cc
Effekt 143 hk vid 9500 varv
Vrid 117 Nm vid 7250 varv
Transmission 5 växlad, kedja
Frambroms Dubbla 310 mm skivor Nissinok
Bakbroms Enkel 240 mm skiva
Framdäck

130/60 ZR17

Bakdäck

180/55 ZR17

Sitthöjd 810 mm
Tank 21 liter
Torrvikt 210 kg
Toppfart 269 km/h 

 

 

Min hojkarriär började sent. Inte förrän 2007 tog jag körkortet, men det betyder inte att jag var novis i hojvärlden, tvärtom.

1983 lyckades jag krascha en kompis röda Suzuki DR 125 vid en provkörning. Eftersom jag är född i december blev jag ju av med min moppeoskuld relativt sent, så när jag fick chansen att prova detta röda fartvidunder tvekade jag ju inte.

Jag grenslade den röda Suzukin och drog iväg. Jag häpnade över den ohyggliga accelerationen jämfört med min Crescent compact och när jag svängde ner för Rosenhillsvägen kändes det som jag flög fram. Tillslut lyckades jag få stopp och stod där förvånad över att det gick att köra så snabbt. På tillbakavägen var det som att min högerhand inte kunde göra sig kvitt det muskelminne den hade från moppen och jag insåg försent att när jag närmade mig platsen jag lämnat för bara ett par minuter sedan så gick det för fort. Jag kom lite för långt ut i den svaga kurvan och bromsade försent. Tyvärr så var framhjulet ute i lite lösgrus och i paniken så låstes framhjulet i ett desperat försök att bromsa och sekunden senare låg både Suzukin och jag på marken. Jag kom undan med blotta förskäckelsen och det skulle dröja 6 år innan jag fick en mc upplevelse som fick mig att börja drömma om körkort.

1989 träffade jag min x-fru. Hon hade en blåvit Suzuki GSX400FWS. Vi jobbade på samma jobb och en dag hade hon ett skinnställ och en hjälm med sig som hon inte visste hur hon skulle få hem. Hon undrade om jag kunde hjälpa henne med det genom att hänga på mig stället och hjälmen och åka bakpå så att grejerna kom hem. Klart jag kunde det. Jag kan fortfarnade förnimma känslan när vi körde genom Söderledstunneln och jag höll en skinnklädd kvinna runt midjan och vi kryssade mellan bilarna och belysningen i taket skapade en stroboskopkänsla innanför mitt visir. Nu var jag såld på riktigt!!

På grund av lägenhetsköp och diverse långresor under -90 talet så blev drömmen om ett eget körkort just bara en dröm tills helt plötsligt en ny möjlighet öppnade sig. En viss Mikael Samuelsson trädde in på arenan då han han började på samma jobb som mig och dessutom körde motorcykel. Till råga på allt så hade han under en period gått utbildning till att bli trafikinspektör men avbrutit utbildningen. Detta tillfälle fick alltså inte missas. Jag frågade om vi kunde övningsköra tillsammans och det gjorde vi under ett antal tillfällen. Tre tillfällen på körskola och sedan var äntligen kortet i handen. YES!!!

Sporthoj var inte ett självklart val för mig, men som med det mesta så måste det få sjunka in och efter en provtur av Mikaels GSX-R1100 ute på Ekerö så började tankarna gro. Efter diverse letande så blev det ett köp av Gunnar Forsgrens GSX-R750. Jag kände mig inte riktigt nöjd med den eftersom att det var ett hopplock av diverse årsmodeller på kåporna och efter ännu en ödesdiger provkörning av Mikaels Gixxer var jag övertygad. Jag ville ha en 1100. Gud skulle lite senare höra bön som tur var....

En sommardag 2013 var vi ute och körde och stannade till för att äta lite. När vi sitter där så nämner jag att jag skulle vilja ha en 1100 av 1990 års modell. Dagen efter så dyker det upp en sådan till salu i Eslöv. Efter att vi hade fått fler bilder som vi nogrannt studerat stod det klart att detta var ett exemplar som var värt att åka 60 mil för. Jag tog tåget ner och blev hämtad av Håkan som var en mycket trevlig säljare. Han hade ställt upp den och gjort den fin i sin trädgård. Det var svårt att dölja förtjusningen när jag såg att bilderna inte ljög. Den var i fint skick. På med utrustningen och iväg på en provtur. Den gick lite ojämt på lågvarv men annars kändes den bra. Prutade en tusenlapp på grund av fuktiga framgafflar.

Hemresan gick bra men dom sista tio milen skrek kroppen av kramp, men som tur var hjärnan starkare än kroppen och jag lyckades ta mig ända hem. Parkerade lycklig och kunde konstatera, nu kan jag börja RetroRaca på riktigt!

Den 21 august lämnade jag in henne för förgasarsynkronisering hos Bromma mc. Det åtgärden gjorde stor skillnad och Janne berättade att det var heller ingen ordning på luft/bränsle skruvarna. Det verkade som man hade skruvat lite på chans och det blev fixat också. Innan avställningen för hösten så byttes olja och filter.

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)